- Evangeliets karaktär är utåtriktat
- Församlingens uppdrag
- Andens kraft
Själva innehållet i evangeliet om Jesus Kristus är det som citatet i rubriken indikerar – det är ett budskap som behöver komma ut och möta människor precis där de är. När det möter en människa, mitt i hennes behov, så innebär det en frigörande kraft till förvandling, förlåtelse och nytt liv.
Oswald Smith skriver ”O, min vän, låt mig uppmana dig att under de korta år som är kvar, lämna allt annat och göra allt vad du kan för att sända ut evangelium, ty detta är den enda uppgift, Jesus gav sin församling befallning att utföra. Denna – och endast denna – är den viktigaste uppgiften just nu.” (I brand för själar, sid 69).
Något som karaktäriserat väckelsetider har varit den smittande koncentrationen på uppdraget att ge evangeliet vidare. Det har också inneburit konkreta ställningstaganden, åtgärder och prioriteringar där enskilda och församlingar gjort uppoffringar för att budskapet om Jesus skulle spridas så långt som möjligt.
Var kan vi hitta den motivationen? Följande kan ge svar:
Evangeliets karaktär
Den inneboende karaktären hos evangeliet om Jesus anknyter till bilen om skeppet som är byggt för att vistas ute på havet. Jesus sa, ”och Människosonen har kommit för att söka efter det som var förlorat och rädda det.” (Lukas 19:10).
Jesus kom för att uppsöka människor och rädda dem. Det ger oss inte intryck av ett fartyg som ligger i hamn med seglen nere och motorerna av. Nej, det ger oss en bild av en viktig, påträngande och angelägen verksamhet med ett tydligt syfte. Evangeliets natur är i sig bilden på en ”räddningsaktion” där människan och hennes belägenhet står i fokus. Är vi ett med det syftet och den målsättningen? Finns denna evangeliets eld i våra liv som enskilda och hos församlingen?
Församlingens uppdrag
Den första kristna församlingen var upptagen med att föra ut budskapet om Jesus. Det är också något som gång på gång återupplivats i väckelseperioder. Vid några tillfällen har man inte poängterat detta och då har tyvärr väckelser dött ut ungefär som en sjö med bara inlopp men inget utlopp tenderar att med tiden få osunt vatten. Theodore Epp, en radiopersonlighet som skrev nära 70 böcker och hade ett 30-minuters radioprogram (Back to the Bible) som sändes på fler än 800 radiostationer sade vid ett tillfälle: ”Gud har givit de troende ansvaret att sprida evangeliet till hela världen, och vi måste använda allt till vårt förfogande för att uppnå denna uppgift.”
Församlingens viktigaste uppgift är att föra ut budskapet om Jesus till människor. Hur kan vi igen och igen låta det ta sig i praktiska uttryck?
Andens kraft
När John R Mott talade på Världsmissionskonferensen i Edinburgh 1910 beskrev han fyra behov i nuläget. Det var ”en fullgod plan”, ”en fullgod hemmabas”, ”en effektiv kyrka på missionsfältet” och ”den övermänskliga faktorn”. Han fortsatte med att säga att även om missionens ledare inte är eniga i allt så är de…”helt eniga i sin övertygelse att världsmissionen är ett Guds initiativ och att Guds Ande är den store missionären. Det är bara med honom som ledare för arbetet och arbetarna som vi kan hoppas på framgång i vår uppgift att göra Kristus känd för alla folk.”
Det är också ett av Apostlagärningarnas tematiska fokus; Anden ledde missionsarbetet. Samtidigt är det viktigt att se att den Helige Andes utgjutande och kraft var direkt kopplat till ett missionellt förhållningssätt avseende evangelisation och att berätta om Jesus.
Det innebär att den Helige Andes kraft har som mål att beskriva Jesus för de människor vi möter.
Ett skepp är inte byggt för hamnen. Så ska inte heller evangeliet och dess förkunnelse vara vilande innanför stängda dörrar. Budskapet om Jesus har sin rätta plats som ett upprättande ord till nedtyngda människor, ett förlåtelsens budskap till människor under skuld och ett frihetens budskap dem som lever i missmod och ångest.
Låt evangeliet få fötter, händer och ord ut i din omgivning!
/RA
