I mitten på 1800-talet gick det fram en väckelse i Sverige som var stark och omfattande. I Juni 1860 skrev Rosenius i den amerikanska kristna tidningen ”The Christian World” att en på fjorton, det vill säga 250 000 av landets 3 500 000 invånare räknas bland de omvända. Ett av Fosterlandsstiftelsens ombud skrev ”Det är glädjande att lägga märke till att de mest anmärkningsvärda väckelserna har varit direkta svar på böner om den Helige Andes utgjutelse över vårt land. I början av detta år anslogo vi en dag till bönemöten för Kristi rikes framgång här, och genom våra religiösa tidningar meddelades detta beslut de kristna i hela landet, och de inbjödos att deltaga i dessa möten.” (Westin, Ur den svenska folkväckelsens historia, sid 182-185)
Det var en fullständig explosion på mediesidan. En bok som hade titeln ”Kom till Jesus” av Peter Fjellstedt kom ut 1853 och på några månader hade den kommit ut i 50 000 exemplar.
EFS förlag blev snart det största bokförlaget i Sverige. 1872 beräknades dess utgivna skrifter uppgå till 5,4 miljoner. Rosenius skrifter trycktes i 2 miljoner exemplar. Mellan 1840-1853 spreds en miljon traktater i Sverige.
Väckelsen gick fram i vågor och man räknar med att ”högvågen” var i mitten på 1870-talet. Det innebär att det i slutet av 1800-talet var en stor procent aktiva kristna i Sverige. Detta förändrade totalt det kulturella klimatet, företagsklimatet och tog hand om de missbruksproblem som fanns.
Enligt professor Gunnar Westin var situationen den att Svenska Missionsförbundet år 1895 hade cirka 72 600 medlemmar i sina församlingar. 1910 hade det stigit till cirka 100 000. Svenska Baptistsamfundet hade 1895 cirka 38 000 medlemmar och 1910 cirka 50 000. Motsvarande siffror för Metodistkyrkan var 14 500 och 17 700. Söndagsskolbarnens antal i Missionsförbundet var år 1895 cirka 81 800 och 1910 cirka 123 500.
Denna tillväxt inom frikyrkligheten fick genomslag överallt i samhället. IOGT var år 1910 den största organisationen i Sverige med 160 000 vuxna medlemmar. Man räknar med att år 1911 var en fjärdedel av ledamöterna i riksdagens andra kammare frikyrkligt organiserade.
Samma tillväxt som i de gamla frikyrkosamfunden blev det i de nya som kom i början på 1900-talet.
Om man ser på det från ett perspektiv utifrån så är det framför allt två faktorer som fanns med i denna väckelserörelse:
1. Initiativ på bönens område.
2. Initiativ för att sprida evangeliet med alla tillgängliga redskap och metoder.
(För mer läsning rekommenderas boken Ett förvandlat Sverige av Stig Hällzon)
